Det gör ont att förlora någon, jätte ont.

Varje gång jag börjar bygga upp muren som blivit vält, kommer det en ny storm och välter den. Jag blir aldrig färdig. Det samlas bara mer och mer bitar av muren efter det hemska stormarna. Till slut kommer jag drunkna i spilrorna. Det känns nära, destu mer som händer destu närmre kommer jag slutet. Men muren blir aldrig färdigbyggd. Nu har jag börjat vänta in stormarna i väntan på att skitet ska ta slut. Hade jag aldrig försökt bygga muren från början så hade jag sluppit hela denna långa vägen. Hade det bara stoppats när det var nära, för länge längesen, när jag tog mina första andetag.Varför måste det finnas människor som lagar saker? Saker går isönder av en anledning. Anledningen är att de inte ska finnas... Hade det inte varit folk som lagade så hade jag aldrig haft möjligheten till att börja bygga muren, då hade jag sluppit alla stormarna......





Tack för dessa underbara åren. Kommer saknar er, älskar mina pojkar. Hälsa min prins och vänta på mig ...!